..lite av varje..

Tiden går fort. Undrar vart den rinner iväg ibland. Skolan har börjat nu, Liam började i tvåan och Nathalya och Jonathan i femman! Nu är de äldst i skolan och nästa år flyttar de till en annan skola. Ja tiden den går så fort fram..känns som det var typ förra året hon skolades in på nollan. Nu går hon redan i femman!

Hmm så vad har hänt den senaste veckan då? Jaa.. vi har sakta men säkert börat med lite renovering i gillestugan. Panelen är uppe nu, fönsterna är målade och listor är inköpta. Sen har Robert byggt elementskydd med som ska sättas upp. Listorna ska spikas upp med. Vi hade tänkt att lasera taket... men det är nog trots allt snyggast att måla eftersom panelen är laserad. Så vi får vänta tills det blir kallt ute innan vi kan måla det.

Har ju försökt att bli av med mitt löshår sen efter bröllopet. Sånt himla svårt det kunde vara att bli av med det! Det trodde jag inte!
Tjejen som satte dit håret har inte vart särskilt hjälpsam och rent av nonchalant och med väldigt trist inställning. Så jag vände mig till en frisör här på tjörn för att bli av med håret. Men tji fick jag. Hon fick inte bort det. Inga medel hon hade gick det bort med. Håret jag hade är satt med nått hemske lim som vägrar att gå bort. Ringer till tjejen igen och berättar detta. Hon låter väldigt nonchalant i telefonen och säger bara att jaha,..jag har då aldrig haft problem med att få bort det. Hon säger att hon är upptagen och kan inte hjälpa mig förän kanske efter helgen eftersom hon jobbar. (vilket inte stämde, hon ljög) Så jag tar kontakt med en annan som försöker att hjälpa mig. Hon får bort håret efter mycket om och men.. mycket slit så jag är helt misshandlad i mitt hårbotten. Men det slutar inte lyckligt där. Jag har kvar en massa lim kvar i håret som inte går bort. Det är som om någon smetat dit tuggummi som smetat sig fast i håret.
Medlet tjejen sa skulle ta bort håret fungerade inte alls. Så det måste ha satts med helt fel lim, för keratin är det inte. För annars hade det gått bort med sån medel som ska lösa upp det. Men nej. Ingen reaktion alls. Så nu sitter jag och pillar mig själv i håret hela tiden och svär innombords för det gör så galet ont på vissa ställen för jag e alldeles öm. Fattar inte hur det kan ha gått så fel..

Mitt hjärta Milo är så underbar. Han utvecklas och växer framför ögonen på en. Han är så med och glad. En fundersam kille är han med :-) Tar sig "fram" gör han med. Japp.. han sparkar med fötterna när han ligger på ryggen och flyttar sig. Omedvetet säkert men nu får man inte lämna lille korven själv nånstans utan att bygga murar runt honom. :-)
Meja pratar som aldrig förr. Och duktig är hon! Nu förstår man i princip allt hon försöker få fram. Min lilla sessa!
Nu har vi bestämt att Milo ska döpas i Oktober. Datum är ej helt spikat men vi återkommer med det snart. Inbjudningskort kommer i tid denna gången! ;-)
Gudmor och gudfar är ännu ej tillfrågade. Hoppas de vill :-)

Nu är det dags för lite matlagning och sen köra Liam till fotbollsträningen. Hoppas vi snart får tillbaka vår stora bil.. krockade ju med den.. tar den en annan gång. Har inte tid nu.. eller lust.

Ha det gott alla härliga vänner!




♥