♥♥♥♥♥

Tiden går alldeles för fort! 5 månader sedan föddes till världen en underbar liten pojk! Milo blev hans namn! Och jag har turen att vara hans mamma! Han valde oss som sin familj!

♥Milo♥ Igår blev han alltså 5 månader.

Tiden rusar fram och jag känner ofta att jag bara vill pausa tiden för att dra in allt fint jag har runtomkring mig! jag hinner inte med!! Barnen växer för fort och snart har vi tonåringar hemma! Ja det är inte långt kvar tills dess. Hur är man som mamma till tonåringar??? ;-) Jag vet ju själv hur jag var och vad jag gjorde när jag var tonåring.. herregud säger jag bara!! Min mamma kan vara glad att jag flyttade hemifrån som 16åring och bodde hemifrån i 2 år innan jag flyttade tillbaka igen.. sen flyttade jag ingen när jag var 19år. Jag tänker då aldrig låta mina ungar flytta hemifrån så tidigt.. ;-) Nu nör man vet vad som kan ske när man bor ensam i den åldern.
Ja man växer väl som förälder med när ens barn växer och blir stora. Men det är allt svårt ibland att hantera allt som kommer i ens väg. Jag försöker så gott jag kan att göra mitt bästa men ibland så räcker man bara inte till... ofta känner jag dåligt samvete för att jag inte har tålamodet eller orken till att ta alla konflikter på bästa sätt! Men jag försöker lära mig utav misstagen som jag gör.. fast inte heller det är så lätt alla gånger.
Som bonusmamma är det oxå svårt med just den biten. Jag känner mig som allas riktiga mamma. Men när allt kommer omkring så har de stora en annan förälder med i bilden, fast de inte är aktiva direkt. Det är ibland svårt för oss (mig och Robert) att hantera just de känslorna vi känner jäntemot de andra föräldrar våra barn har. De saknar såklart deras mamma och pappa, men för oss som vet så mkt mer än de och förstår är det inte alltid lätt att hjälpa de i sin sorg över att de inte kan träffa de så ofta de vill.
Jag kämpar dagligen med att vara en bra mamma till allihopa, att behandla alla lika. Det är inte alltid jag lyckas. Men de gånger jag känner att det har vart en bra dag. De dagar lever jag länge på. Jag önskar bara att när våra barn ser bak i tiden när de är stora att de känner ändå att de haft det bra. Att de känner att vi har gjort det bästa vi kan och kämpat för att de ska ha det bra. ♥ Jag älskar alla barnen. Alla är olika och speciella på sitt sätt. Alla är unika i sin personlighet. Och lika värdefulla. Ingen är bättre på något sätt än den andra. För alla är de lika bra och lika speciella! Jag älskar er Milo, Meja, Liam, Nathalya och Jonathan!! Jag är en stolt 5 barns mamma även om jag inte fött alla själv!♥

Idag är bara 2 av mina barn hemma. De stora är hos sin mormor och farmor. Så det är bara de två minsta som är hemma. :-)
Skulle försöka städa lite när de va borta men insåg att det inte är så lätt ;-) Meja brukar ju vara med de stora ute och de hjälper till väldigt bra med henne när jag har städat inne. Men nu så springer hon bara och passar på att göra en massa bus när jag inte är i närheten. Så det blir inte så värst mycket gjort.

Nu får jag iaf ta och sluta.. men en sak har jag undrat över ett tag.. vilka är det som läser min blogg egentligen..? :-) Ja man e ju allt lite nyfiken.. jag har ju inte några enorma siffror på besökare men de få som kikar in då och då hade ju vart kul om Ni ville lämna en liten hälsning ;-)


Så lämna gärna en liten hälsning denna gången ni är inne och läser ♥


♥