Vänner

Jag är trött.. har inte fått sova ordentligt de senaste nätterna. Milo har vaknat några gånger och när han äntligen somnat så har Meja vaknat.

Tro det är tänder som spökar hos Milo.

Man ser tydligt att framtänderna uppe håller på att tränga sig neråt. Det bullar upp ordentligt där nu. Men de har inte kommit så långt ner än att de syns under huden.. ja eller hur man ska nu förklara det hela. "Ser fram emot" fler vakna nätter med honom tror jag..*gäääsp*

Det har hänt en hel del med Milo sen jag skrev sist! Nu ålar han även på mage och försöker förgäves att krypa! Han ställer sig upp nu.. på knä mot allt han kommer åt. Har inte riktigt balansen att ställa sig på fötter än.

Han vill mer än gärna gå om man håller honom i händerna.

Jag är förkyld med nu så jag är extra trött och känner mig sliten. Hade gärna legat i sängen och sovit nu men det är ju inte tal om. Det är en lyx man får hoppa över.

Idag kommer min lillebror till oss igen för ett tag. Han har bott hos oss ett tag tidigare, då ungefär en månad.

Det blir ju lite trångt men på något sätt löser man det till det bästa. Han är inne i en depression och har behövt komma hemifrån, lite miljöombyte kan ju inte skada. Hos oss är det alltid liv och rörelse vilket kan vara både bra och dåligt när man inte mår så bra. Men nu verkar det vara lite mer ljus i hans tunnel och han ville komma till oss igen.

Får se till att ordna med sovplatser å annat till det bästa.

Idag är det iaf storhandling på listan! Ska bli skönt att fylla kyl och frys med alla nödvändigheter. Det känns nästan som att man är rik när barnbidraget dimper ner på kontot när man levt på småskrap sista veckorna.. (ja veckorna ja) Innan det kommer pengar igen.

Försöker förtränga att det förmodligen kommer vara en liknande månad denna månad igen. och leva för denna dagen bara. Men det är en stor påfrestning i tankarna hela tiden hur man ska klara sig igenom månaden som kommer.

Jag vet att vi alltid tar oss igenom det jobbiga.. men den vetskapen är inte alltid lätt att tänka på i den svåra stunden.

Jag har en otrolig tur att jag har en man som är lagd mer åt det positiva hållet och som håller mig "på fötter" när jag gärna vill gräva ner mig och skita i allt.

Men jag tror (och hoppas) att jag med har blivit mer positivare som människa sen jag träffade honom! Jag har iofs jobbat och kämpat mig blå för att göra stora förändringar hos mig själv. Och de största förändringarna tror jag har kommit de senaste åren bara.

Jag känner stor skillnad själv hos mig själv.. och hoppas att det även märks..

Nu är det bara Robert som känner mig sååå väl som kan intyga om detta.. ingen annan har lyckats komma mig så nära att de kan säga om det är någon större skillnad.

En vän jag hade (har) kände nog mig utan och innan när vi hördes av som mest... mina svåraste och jobbigaste tankarna kunde jag berätta för henne. Men jag vet inte riktigt varför vi inte har hörts av ordentligt på ett par (kanske mer) år.. tyvärr!!! Jag är så dålig på att ta mig tiden att ringa någon nuförtiden! Jag kunde sitta i timmar innan och prata i telefon men nu har jag ingen ro i kroppen att prata så länge.. jag blir ju avbruten hela tiden, och när man väl lagt sina ungar så är man helt matt i huvudet och orkar knappt tänka på något..

Men Hon finns i mina tankar dagligen.. min närmsta vän jag haft.

Nu har jag funnit en "ny" vän sen ett par år tillbaka. Vi har barn i gemensam ålder och försöker träffas så ofta det går.. vilket är alldeles för sällan tycker jag. Hon har kommit mig väldigt nära och hoppas jag "vågar" släppa in henne bland alla mina innersta tankar och känslor.. hon har redan kommit mig väldigt nära och hoppas att hon gärna vill stanna :-) ♥

Men jag saknar den dära vänskapen man hade som liten.. när min bästa vän bodde i samma trappuppgång :-) Vi lekte och va med varandra dagligen.. jag blev sotis så fort hon lekte med någon annan! haha

Hon va verkligen det viktigaste för mig när jag va liten och saknade henne så enormt när hon flyttade till Finland. Vi gled ifrån varandra tyvärr.. men har ju "hittat" henne på FB igen :-) Vilket är väldigt roligt!! Att få se hur det har gått för henne i livet och kunna följa henne lite.

Det är ju det roligaste med FB, att man hittat så många gamla vänner och bekanta som man inte haft någon som helst kontakt med på hundra år! ;-)

Tänk om man hade det så bra med just närheten till sina närmsta vänner som man hade när man va liten.. att kunna ta en promenad bort och ta en fika och skvallra lite ;-)

Jag saknar just den där känslan/vänskapen.. att avstånd kan göra så mkt.. :-/

Carolina - jag tycker verkligen vi ska slå slag i saken och ta och träffas :-) Ju tidigare desto roligare.

Nu måste jag göra mig iordning. Meja har vaknat, japp hon har sovit middag idag! Kors i taket!

Så nu blir det ingen mer ro att sitta här och skriva.

Sen blir det ut å köra lite :-)

Ha det underbart nu alla nära och kära + alla ni andra!

♥