Vill inte..

Vilken väg ska man välja? Hjärtat eller det sunda förnuftet?

Jag har som kanske några har märkt inte mått så bra den senaste veckan. Jag mår inget vidare nu heller.. kan tyvärr inte gå in på det. Vem vet.. jag kommer förmodligen prata om det nån gång i framtiden..

Nu väntar jag på att min man ska komma så jag kan landa lite med allt ansvar.. att få bara andas ut. Det är inte lätt att må dåligt.. när man bara vill ligga ner och inte göra nått. Men ändå måste.

Jag orkar inte städa som jag brukar så hemmet ser ut som där efter. Men jag tvingas att göra det dagliga. Har ingen möjlighet att dra mig undan och gråta en skvätt.. eller bara vara för mig själv.

Jag har som följd av det.. dålig tålamod..(ständigt dåligt samvete) och nerver som ligger på ytan och barnen har tyvärr ingen glad mamma.. utan mest en som bara tycker det är jobbigt att vara bland folk. Nu ger ju mina barn mig en massa glädje, jag är inte på dåligt humör hela tiden. Men det är motgångarna som blir så mycket jobbigare än de annars hade vart.

Tankarna far runt i huvudet och inte hjälper det att jag är så himla känslig av mig överhuvudtaget.

Jag drömmer mig bort till ett varmt land för komma bort från verkligheten och allt vardagsliv.

Men det får bara fortsätta vara en dröm det.. verkligheten tillåter inga såna drömmar att bli uppfyllda nu.

Jag önskar någon kunde ta mitt tyngda hjärta och besluta för min mina svåraste beslut.. vill inte.. jag vill inte vara den som bestämmer för en gångs skull.

♥