v24!

Igår gick jag in i vecka 24. Idag (23+1). Det känns som om tiden sniglar sig fram just nu. Dagarna segar sig fram när jag bara går hemma. Har inte fått tummen ur att handla varken garn eller stickor då jag hade tänkt att jag skulle börja virka lite så jag kanske får dagarna att gå lite.

Nu har både Meja och Milo vart sjuka. Igår fick Milo 39-40 graders feber från ingenstans och idag är han feberfri, änsålänge.
Meja har haft lite ont i halsen och öronen ett par dagar men det har hjälpt med nässpray och Alvedon så vi har inte tyckt att ett läkarbesök har behövts.
Hon är fortfarande täppt i näsan men har inte haft feber så det är ju bra. :-)
Alla andra har vart friska hittills! Hoppas det fortsätter så!

Bild lånad från babycenter.com

Bebisen väger nu över 600 gram och är välproportionerad, men med tunn och ömtålig hud och ringa mängd underhudsfett. Från hjässa till häl mäter bebisen ungefär 30 centimeter. Hjärnan växer snabbt, smaklökarna är fullt utvecklade, finger- och fotavtryck fortsätter utvecklas. Inne i bebisens kropp utvecklar lungorna andningsvägarnas förgreningar och celler som producerar surfaktanter som gör att lungblåsorna (alveolerna) inte kollapsar när bebisen väl börjat andas luft. 

Du kanske har fått svaga röda eller bruna strimmor, så kallade hudbristningar eller strier på mage, höfter eller brösten. Krämer kan inte ta bort dem, men att ha en BH som ger brösten bra stöd kan förebygga strier åtminstone där. 

Det är väldigt vanligt i det här stadiet av graviditeten – ca 90% av gravida kvinnor får dem. Efter förlossningen bleknar strierna gradvis och lämnar strimmor som är ljusare än kringvarande hud. 

Dina ögon kan kännas torrare och vara ljuskänsligare än vanligt. Detta är också normalt under graviditeten och du kan lindra symptomen genom att använda s k konstgjorda tårar (säljs på Apoteket). 


Jag har än inte fått några bristningar på magen. Fick 3 små med Milo men annars inget. Jag hoppas att jag slipper de.
Jag känner mig inte lika trött trots att jag vaknar varje natt. Tror järntabletterna kan ha hjälpt lite kanske?
Foglossningen är där hela tiden. Vissa dagar lite lättare än andra och andra dagar vill man bara dö.
Jo så är det faktiskt. Ha den smärtan hela tiden gör mig smått tokig.
Jag blir så fruktansvärt frustrerad av att inte kunna vara som vanligt! Jag kämpar med att klara av allt själv. Jag vill helst inte alls be om hjälp även om jag får riktigt ont. Det är väl dumt men sån är jag. Envis och vill INTE känna att jag är beroende av andra.
Min man hjälper mig med mycket. Men jag måste erkänna att jag blir mest irriterad av att inte göra saker själv. :-/ Jag blir inte sur på honom i sig. Men på hela grejen att jag inte kan göra saker själv.
Det får ta den tid det tar och göra så ont det gör bara jag får gjort det själv.
Jag kanske borde bli bättre på att ta emot hjälpen.. men är man en envis alldeles för "stolt" person att ta emot den hjälpen så får jag skylla mig själv :-P
Jag får mer och mer förståelse för alla som har hjälp av något slag. Som hemtjänst, personliga assistenter. Som VERKLIGEN behöver någon där för att klara sin vardag. Hur jobbigt det kan vara för de. :-(

Idag är jag sugen på att göra lite julgodis! Måste dock inhandla lite ingredienser först så får se när jag får gjort det.

Nu får jag ta tag i tvätten iaf.. det råkade hända en liten olycka i morse i sängen när Milo vaknade. Så nu ska täcke och alla sängkläder tvättas!

Hoppas ni får en bra tisdag!

Till nästa gång..



♥